Lite svårt att skriva med en envis kissemiss som ska stå i knät, men jag försöker. Inget samtal från kliniken än, så det bådar ju gott, förmodligen har embryot klarat av upptiningen och redo för ett LÅNGT liv i min mage istället.
Återkommer.
Är en tös på fyllda 40 som här försöker skriva om min och vår längtan efter att bli tre, (eller fler:)) Många tankar och funderingar blir det. Välkommen! Den 31 juli 2011 förändras vårt liv för alltid, då vår underbara dotter föds. Efter år av väntan, hopp förtvivlan, längtan, hormoner, sprutor, gynbesök, ivf-behandlingar är hon här. Jag hoppas att du som läser här inte ger upp, det finns alltid hopp, trots motgångar och trots att man är äldre, jag är nu 41:) Underverk kan ske!!!
Såklart det går vägen!!! Du har något på min blogg :-)
SvaraRaderaKram Ninna