Jaa, jag e urförbannad på att skrapa rutor, slira runt som bambi på hal is, att halka och slå halvt ihjäl sig, att frysa in i märgen, att pälsa på mej 17 lager med kläder varje gång jag ska nånstans, att titta ut på frusna träd och buskar, att behöva ha pannlampa utomhus efter kl 17... You name it.
Längtar vår. Knoppar, fågelkvitter, sol, ljus, Tjälen som släpper sitt grepp, doften av liv från marken, grönska.
Men det känns som om det är långt dit. Minst 2 månader i alla fall.
Jag mår fortfarande oförskämt bra, det är väl bara att tacka för det än så länge?? Känner mig dock lite ensam i detta, har ingen kompis som nyligen varit gravid eller som nyss fött barn helller. Det gjorde dom typ för 10 år sedan. Jag är ju trots allt 40, och jag känner mig lite utsides och ledsen för det. Det är tur jag har er. Sambon har ännu inte berättat för någon i sin kompiskrets. Han vill överraska och göra det när han känner för det säger han, där är vi väldigt olika, jag vill att han ska vara ivrig, och känna sig stolt över detta stora.
Det gör han innerst inne, men han har svårt för att visa och prata om känslor och tankar. SUCK.
Ha en go torsdag, snart e det helg igen, fylld av jobb men ändå.
Kram!!!!!!
Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar