tisdag 30 november 2010

Visioner

Pratade just med en vän... hon sa: om du ser ditt barn i huvudet och i hjärtat kommer det att hända. Så för henne handlar det om att verkligen vilja något. Då händer det på riktigt.
Värdefullt är det att ha en sådan vän som kan se och tänka på ett annorlunda sätt än en annan, som mest går omkring om grubblar... Tack L för att du får mig att se på världen genom dina ögon. Vad gjorde jag utan dig?

Annars är det kallt här idag, en dag som har handlat om att sova ut, spackla och slipa lite nere i källaren, vara omåttligt trött, ha ett underliggande illamående, och konstant hunger, klappa kissarna, och elda..

Hoppas ni mår bra,
Kram

måndag 29 november 2010

Smyger omkring

Ja, det är precis vad det känns som att jag gör. Det verkar fortfarande osannolikt och overkligt att jag är med barn, liksom. Men jag är tacksam för varje dag som jag känner av några symptom. Idag har jag grymt ont i brösten och har lite mol/växtvärk eller nåt?
Det känns som om livet har gett oss en andra chans på nåt vis, jag känner en stor vördnad att jag över huvud taget kan bli gravid fortfarande. Och så länge jag inte vet om allt står väl till därinne med Glimra, så tänker jag i alla fall försöka njuta, och ta var dag som den kommer. Tids nog får vi veta.

Kramen

söndag 28 november 2010

Grattis!

Till fina Jenny som har plussat idag!! Tjohooo! Man blir lika glad varje gång!!
I morgon e det 2 veckor kvar till VUL:))
Ha en underbar söndag alla, själv jobbar jag natten IGEN:)
Kramen

fredag 26 november 2010

Spänd

Detta känns verkligen surrealistiskt. Overkligt. Är jag gravid?? Jaaa, tydligen. Har lite symptom som ont i tuttisarna och sen på kvällen är magen hemskt spänd. som en ballong. Annars funderar jag inte så mycket just nu utan försöker bara flyta med...

Kramen

torsdag 25 november 2010

Ödmjuk

Är precis vad jag är idag. Och tacksam. Ringde till vår klinik igår och berättade att vi hade fått ett positivt test, och fick tid för VUL den 13 december...känns ju som en evighet dit. Hur läskigt som helst.
Skör som glas är jag, men så jävla ödmjuk.

KRAMEN

onsdag 24 november 2010

Att våga

Idag har varit en ledig dag från arbete, men desto mer ärenden att uträtta:) Har inte tänkt så mycket på att jag är gravid. Det kanske är ett sätt att skydda sig ifrån den lilla jäkeln som sitter på axeln och viskar oroande kråksånger till mej? Men i detta nu, i denna stund är jag faktiskt det. Sannolikheten för att det ska hända några tråkigheter finns ju såklart men jag känner bara stoooor tacksamhet över att det GÅR att få ett plus, över att det tydligen inte ÄR kört att plussa för att man e 40 år fyllda. Över att i min livmoder ligger det en liten Glimra som mår bra och ska göra det väääldigt länge.

Och vad skulle jag gjort utan alla era tummar, grattis, hurrarop och lyckönskningar?? Ni, tjejer härinne vet så mycket om ens innersta tankar, och det känns så tryggt och glädjefyllt att ha era bloggar att läsa, att få dela den här resan med människor som vet vad man pratar om är så värdefullt:)  Ni är UNDERBARA.

kram alla

tisdag 23 november 2010

Känslosvall

Hur skriver man?
Det är 15 år sedan jag sist höll i ett positivt graviditetstest. Då med helt andra förutsättningar. Med en man som inte var snäll, vars barn jag faktiskt valde att inte behålla.

Idag den 23 november sitter jag med ett positivt graviditetstest igen. Med bra förutsättningar!
Jag är så tagen, så rörd, så tacksam, ödmjuk och rädd såklart. JAG ÄR GRAVID. Jag kan inte ta in det riktigt, men det är två streck på alla stickor som ligger lite varstans här i huset:)

KRAMEN på er alla som hållit era tummar för kung och fosterland. Ni får gärna forsätta i 8 månader till.

Anna

TD och tisdag

Har sovit sådär... kanske 5 timmar på sin höjd.
Ska åka och köpa ett gäng gravtester på vägen hem, och sitta och vänta in sambon tills fyra då han kommer hem.
Det kommer att bli en lång dag.
Fortsätt med era tummar.
Kramen

måndag 22 november 2010

Snart vet vi

Japp så e det. I morgon e det depp eller klackarna i taket vid den här tiden. Ska strax åka iväg och arbeta nattjouren igen, har verkligen ingen lust men det är ju rätt ok pengar. Ikväll har vi spacklat i källaren och sopat upp massa byggdamm från golvet... På onsdag kommer dom å penslar på bakteriedödande medel på golv och väggar, sen e det fritt fram för tapetsering och golvläggning.

ÅH, lilla Glimra, säg att du finns därinne hos mig, att du lever och finns, har det bra, och vill stanna tills juli nästa år...!!

Kram

RD 19

Klockan har passerat midnatt, och jag kliver in i ruvarlandets 19 dygn. Det känns superläskigt men ändå lugnt, jag e stressad men ändå cool, ja ni fattar ju att man har alla dessa känslor och tankar!!! Ni som vet vad detta innebär. När jag började blogga så kändes det nästan lite töntigt, ja det var ju nåt som var lite inne och sånt som folk som ville synas sysslade med. Och nu kan jag inte vara utan den.Oavsett hur det går för mig själv/oss men också tack vare ni som läser, stöttar, pushar och kramar om. Vad fan hade jag gjort utan er??

Sambon sover.Hade varit riktigt roligt att väcka honom med ett plus på stickan i morgon bitti, men vi har kommit överens att vänta till tisdag... Är ledig på onsdag så oavsett resultat kan jag bara vara hemma då:)
Känner hopp trots allt. Men ändå en stor ödmjukhet. Rädsla. Skörhet. Ja ni fattar.
Nu blir det sängen, det ejag värd efter ett 13 timmars arbetspass:)
Godnatt alla fina
A

söndag 21 november 2010

RD 18 och helstressad

Jag e nervös. Jag e stressad. Jag vill testa NU, men samtidigt vågar jag inte... har läst om de som testat neg. på dag 18 och 19, så jag ska försöka hålla mig tills tisdag. Men nerverna e på helspänn.
Jag vill vill vill....
Kramen
A

lördag 20 november 2010

RD 17

Herregud. Ruvardag 17. Såhärmlångt kom jag sist oxå men då använde jag vaggisar som ställde till det en hel del. Har molvärk,ömma bröst men det behöver inte betyda någonting egentligen det vet jag. Är noga med att inte ta ut någon glädje i förskott. Mensen kan komma, och jag kan testa minus på TD oxå. Man blir väldigt medveten om detta....
Idag e det minst sagt insnöat här och vi ska fira svärfar idag... blir kul!!!

Ha en underbar lördag alla!!
Kramen

fredag 19 november 2010

Gråtmild

Idag e en sån dag jag lipar för ingenting:

- Bilen gick INTE igenom besiktningen( det var dessutom ombesiktningen som sket sej, skoj)
- Min syster hade åkt in i natt och trodde det var dags att föda ( fick jag reda på genom hennes svärmor) tack för den. Men det var falskt alarm
- Jag känner mej fet och oattraktiv
- Jag känner mej gammal
- Underlivet känns som fnöske
- Det är kallt.

Så. Nu känns det genast lite bättre.
Jag är så stirrig och nervös nu.

Kram

RD 16 Fredag

Tassar in på ruvardag numero 16 idag..... e nu mer eller mindre ett nervvrak.
Har jobbat jour på jobbet inatt och är bra trött efter att ha sovit ca 3 timmar... lägg sen på en bilbesiktning på det:

kramen

torsdag 18 november 2010

Smygfart

Vi traskar in i ruvarlandets dag nummer 15 idag och vi tänker långsamma positiva tankar om det. Mina bröst har börjat ömma pyttelite. Det e det enda som ändrats. Jag vill inte riktigt känna efter för mycket, skriva för många verkliga eller falska evenetuella symptom, för att sen gå tillbaka OM mensen kommer och bli bitter.

Jag vet ju att trots att man nu passerat BIM med hela 5 dagar och ruvat i hela 14 så kan det där röda blodet fortfarande komma och ställa till det... Och jag försöker förereda mig för det. Att inte bli så förkrossad om det händer, att det då är att ta ´nya tag, att det inte är kört ännu, att vi har pengarna till en ny behandling, att livet går att leva utan barn, att jag inte kommer bli inlagd på psykiatrisk avdelning för djup depression;= med mera med mera...
Jag funderar oxå mycket på om jag inte blir förälder, hur blir livet då? Vad gör man istället och hur skapar man en rik tillvaro då? Jag vet det finns 1000 olika sätt men just nu känns det svårt att se..

Så jag försöker att smyga mig igenom dagarna nu, fram tills på tisdag då det är testdag och hoppas så innerligt att jag har en liten Glimra inne hos mej.

Hoppas ni får en fin torsdag alla goa.
Kramen

onsdag 17 november 2010

tisdag 16 november 2010

RD 13

Det är tisdag och jag har ett långpass framför mig. Det hjälper till att distrahera mig från att gå omkring och känna efter. Mina slemhinnor i underlivet har blivit hemskt torra, är det vanligt tro? Ni vet, det gör  nästan lite ont när man ska torka sig efter ha kissat? Isch och fy. Har testdag den 23 november, idag läser jag den 16, det betyder 1 vecka till.
Fortfarande lite förkyld, den e så seg denna förkylningen, släpper inte liksom.
Ha en fin dag.
A

söndag 14 november 2010

Fin dag

Goafton denna söndag, som faktiskt har varit en väldigt bra dag. Har varit och firat far och svärfar, samt köpt en födelsedagspresent till den senare. Han fyller jämnt i veckan, nämligen beundransvärda 90 år:) Pigg och klar som en mört e han, vital och sen så älskar han vin. Han har druckit ett till två glas vin om dagen i drygt ett år nu, med resultat att han inte längre behöver sin kolesterolmedicin. Är inte det ganska häftigt? Hans present kommer att bli en jättefin TV-fåtölj med fotpall. Hoppas han tycker om den.

Idag är det RD 11 och jag tycker nog att det känns som om menshelvetet e på gång mest hela tiden. Jag försöker att inte se framåt så mycket, och måla FAN på väggen och tänka att; jamen går det inte nu så går det sen, och kanske blir det aldrig något, kan vi i såna fall adoptera? Med mera ... ja ni vet ju precis hur tankemönstrena brukar gå.
Men jag måste dela med mig en väldigt bra sak som min psykolog sa.: Det är du själv som styr dina egna tankemönster, och det är bara du som kan få dom att ta en annan riktning. Kloka ord av en rejäl kvinna. Allt BEHÖVER faktiskt inte gå åt helvete, för att man mår berg och dal bana mesta dels av tiden, eller hur?

Men visst är det så att de mörka dagarna ibland e toksvarta, och de ljusare riktigt hoppfulla. Det vet ni. Och det vet jag.
Och det är så skönt att ha den här bloggen att bara skriva vad hjärtat tänker.

Fortsätt med era tummar.
Kramen

Anna

lördag 13 november 2010

No Blood Thank God

Har alltså gått nästan 10 dagar nu. Har inte ens ont i brösten som jag brukar ha inför mensen, vet inte om det bådar gott eller inte. Testet ligger på fläkten och där får det nog ligga kvar ett tag till. Ikväll ska vi till papi på besök, det blir ett helrör whisky i farsdagspresent en dag för tidigt, och jag antar att det blir ett par öl för herrarna medan jag håller mig till bubbelvatten:)

Har äntligen fått upp gardinerna jag var iväg och köpte i veckan, det blev väldigt ombonat och mysigt härhemma. Har nu tänt ljus och sitter och bara försöker tänka positiva tankar om situationen jag befinner mig i.
Det e som sambon säger: antingen blir det ett plus, eller ett minus. Ja, tjejer tänk om man kunde se så krasst på allting, va?
Skönt det vore.
Önskar er alla en riktigt fin  helg.
Kram

fredag 12 november 2010

Stark på RD 9

Hur stark är man egentligen? När börjar saker och ting rämna omkring en, och när blir det för mycket att bära? Jag upplever nåt just nu som är jävligt jobbigt. Det känns som om att mensen e på väg nämligen. Det där välbekanta molandet och huggandet i magen. Har man haft mens i typ 100 år så känner man ju igen skiten när den kommer.

Så jag utmanar er mäktiga krafter, Gud eller vad du kan heta, universums energier, och tankens viljekraft: Bevisa att jag har fel denna månaden, ge oss det där plusset, den där resan som så många får gratis, utan sår i själen på vägen.
För jag vet inte hur stark jag kan vara. Och jag vill inte bli tvungen att få reda på det heller. Så jag ber; SHOW ME THE + !!!!!

Kramen

A

torsdag 11 november 2010

Bebiskläder och ruvardag 8

Idag visade min mamma mig bebiskläder hon har köpt till min syster som får sitt 3 barn den 2 december. Jättefina små klänningar och små strumpor. Hon frågade om jag tycker att det är jobbigt, och jag svarade att :jaaa, men det är klart det  är  j o  b b i g t, när vi vill så mycket själva , och det inte händer något. Och sen svalde jag tårarna.
Min mamma vet inte om att vi gör IVF, det gör heller inte min syster, inte min pappa. Den enda som vet är min lillebror.
Då kommer jag till en svår klurig frågeställning: Får man vara avundsjuk på sin egen syster?

JA. Det får jag. För hon har glidit genom livet på ett bananskal, hon har aldrig behövt kämpa speciellt mycket för något, hon har haft/har en trygg tillvaro hela sitt vuxna liv. PLUS att hon pluppar ur sig ungar till  höger och vänster. Vår relation har alltid varit lite speciell, som de extremt olika individer vi är har vi sällan kunna komma överens mer än ett par timmar i stöten. Jag älskar henne, visst, men vi förstår inte varandra, och det kommer vi kanske aldrig att göra heller.
Det är oxå jävligt jobbigt att det enda hon pratar om är sig själv och den förestående förlossningen/bebisen. Det känns som om det rubbas in i mitt ansikte.

Jag fick be henne att sluta prata om det, sa att det blir för mycket.....

Usch. Vill att min mamma ska köpa bebiskläder till vår bebis, att jag vore den som gick omkring och längtade efter vårt barn. Så kanske det aldrig blir och jag får sån ångest när jag tänker på det att jag blir tvungen att pressa tillbaka tankarna, långt tillbaka till helvetet där dom kom ifrån.

För det får inte vara försent. Det måste gå. Det bara MÅSTE.

RD 8

Och lite symptom. Inga ömma bröst, pyttelite molvärk, kisset luktar starkt. Kan lika gärna vara mensen som e på gång.
Känner mej låg.(

onsdag 10 november 2010

P-plats i soffan utan symptom förutom på förkylning

Känner mej som en bil idag som först flyttat sig från sängen till köket till soffan. Och soffan e min plats just nu. Här lever jag mitt liv, jag läser era fina bloggar, funderar och försöker hitta symptom på min RD 7, som det e idag, bland annat. Igår kväll fick jag ta mina yttersta:) krafter när vi skulle veckohandla, men ack så härligt att komma ut.
Nämnde jag att jag fortfarande är snorförkyld?
Usch och tvi. Köpte sån där käck nässpray som skulle stoppa rinnsnuvan OCH lindra nästäppan. Följden av den blir att allt snor hamnar i halsen som nåt segt jävla gummi som är omöjligt att hosta upp. Så man försöker harkla sig tills man nästan kräks. Ursäkta för detaljerad info men jag var tvungen att få det ur mej. Funderar på att stämma läkemedelsföretaget. Hur som helst så heter nässprejet från helvetet Otrivin Comp. Så nu vet ni vad ni ska köpa om ni vill ha falsk kräksjuka och ligga hemma på sofflocket ett par dagar med gott samvete.

Tur att man är ledig ett par dagar nu i alla fall, går på fredag igen. Tänkte dra i mig lite snäll hostmedicin och åka till Hemtex och kolla på nya gardiner till vårt sovrum.

Sen måste jag fråga en sak. Hur har ni det med sexlusten under tiden med IVF?? En kanske lite känslig fråga men själv tycker jag att den avtagit lite.

Hej så länge
A

tisdag 9 november 2010

Ruvardag number six

Så det snöar igen. Och pressen skriker: SNÖÖÖÖKAAAAOOOOS!!!!!!! över landets alla löpsedlar. Så här e det varje år. Blir så less.

Så var jag framme vid RD 6, och känner asolut ingenting överhuvudtaget någonstans. Det är som om det aldrig hände det där återinförandet förra onsdagen. Och sen e det hela 14 dagar kvar till testdag. Är det inte helt underbart? Jag lär testa innan. Kanske till helgen eller i alla fall i början av nästa vecka om inte Röda Ragatan har dykt upp då.

Psykisk terror e vad det e detta.

måndag 8 november 2010

Faaan, vad orättvist

Jag kan bli så inåt helvete FÖRBANNAD när jag tänker på hur orättvist livet är ibland. Varför vissa bara tittar på en snopp och blir gravida, medan vissa andra( läs vi) lägger ner faktiskt kanske 100-tusentals kronor på att ens bli gravida. Ivf borde fanimej ingå i högkostnadsskyddet, för det är ett "vetenskapligt bevisat icke önskat tillstånd som åsamkar själsligt samt socialt lidande" som jag så fint läste nånstans.

Jamen hur rättvist e det? Hallååå? Någon???? Svar tack!!!!!
Vi är inne på vårt första försök nu och har redan lagt 44000 kronor på läkemedel, behandling, frysning, upptining samt FET.
Jag menar hur mycket ska man orka egentligen. Man får väl kanske frikort till Psyk i alla fall. Alltid något.
Håller alla starka tummar ikväll och i natt för lillajag, att deras lilla hjärtebebis får stanna kvar inne hos Mamma ett lååångt tag till.

Ska nu försöka sova första natten jour på mitt nya jobb. Får se hur detta går.
NAttis

Saknad

Kom på en sak när jag stod och gjorde i ordning kaffe nyss. Jag saknar verkligen mina gamla vänner och det vi hade INNAN de fick barn. Jag kan längta efter att umgås en hel dag med någon utan att barnet är med, prata gamla minnen, busa på stan eller bara vara tillsammans. Jag känner mig så himla utan för då. Som om man inte räknas på samma sätt för att jag inte är mamma.

USch, Nu kommer tårarna. Tänk om jag aldrig blir mamma?

söndag 7 november 2010

Sköna söndag

Ligger kvar i positionen jag legat i det senaste dygnet. Alltså ryggläge med snorpappret, nässprejen och fjärrisen i högsta hugg. Har ont i nacken av allt tv-tittande och stilla-ligande:) Jaja, det går ju över.

Jag känner fortfarande ingenting nämnvärt av att jag faktiskt är ruvare. På ruvardag 4 till och med. Och nu har det satt sig fast ( eller inte) . Ägget alltså. Skum känsla. Jag tror jag förtränger tanken på ruveriet lite grann medvetet, för jag VET hur jäääävligt det känns om det inte lyckas. Och sen kommer det ändå att kännas jävel-jävligt och oroligt ända tills vecka 12-13 och sen blir det bara en lång jävla jätte-ORO över att nåt ska gå fel. Men som sagt. Där e jag INTE ännu. Och jag ska i egen hög person gå ut här på åkern och moona om det händer. Det har jag lovat mej och älsklingen.

En liten älskling som var på party igår kväll och mår som han förtjänar idag. Hihi. Hellre förkyld än bakis säger jag bara.

Nä ska man månntro koka lite te med massa honung? Japp det ska man.

Hej från mej å (rackarbus?) i magen.

lördag 6 november 2010

Lördag RD 3

Ligger här i soffan och slöläser bloggar. Ikväll är vi bortbjudna på fest, men sambon får åka utan mej som ska fortsätta ligga här och kurera mej från förkylning nr 2... Såååå trist hade så behövt ha lite roligt!!!

Idag bör det ske om det sker. Att den lille rackarungen fäster därinne hos mig. Kanske. Det är en sådan skillnad denna gången mor den förra, att ruva alltså. Underbart att slippa dessa hormoner och dess biverkningar som gör en ´heeelt jävla galen med humörsvängningar och psykbryt. Visserligen är chansen något mindre att lyckas men jag försöker att inte tänka på det så mycket. Tänker inte alls egentligen.

Märkligt är vad det är. Förra gången höll jag på att läsa ihjäl mej på olika symptom på olika ruvardagar. men denna gången flyter jag bara med liksom:) Det känns lugnare, konstigt egentligen som det kontrollfreak jag är..

Sänder en tanke till alla er som saknar någon idag, tänder ett ljus för alla älskade på andra sidan.
 Speciellt till min morfar, farbror E, min älskade vän Anders, lille Viggo och Malin. Puss på er.

Nu blir det ingefärste med citrongräs och massa honung:)

Kramen

fredag 5 november 2010

RD 2 och förkylt igen

Ja, men det är ju underbart. Nu e det tamejfan förkylt här IGEN... nyser och har en näsa som rinner hela tiden. Usch. Och denna helgen som vi skulle fixa i ordning i källaren:( fan oxå...

Ruvardag 2 och inga tecken eller extravaganta symptom heller. E det nån som vet ungefär NÄR det lilla embryot fäster, om det gör det???
Inte glad, inte lessen, inte förväntansfull eller sprallig. Bara lugn.  Så e det denna gången.

Trevlig hälg!

A

torsdag 4 november 2010

Blankt i skallen på RD 1

Har INGA tankar på att jag ruvar, e det sjukt eller inte??? Idag talade jag med en helt okänd man ( ni vet, ibland uppstår det situationer man inte räknat med)som frågade om jag hade barn? Nej, svarade jag. Då sa han; Du skulle passa som mamma, du verkar så lugn.

Detta från en vilt främmande man som jag råkade hamna bredvid på ett café.
Visst är det märligt detta livet? Det värmde det han sade i alla fall.

Ska släpa mig hem från jobbet nu, och pussa på min sambo, han är min stora kärlek i livet. Tack älskling för att du försöker peppa och stötta mej på de sätt du kan.

Jag e inte lätt att leva med.
Kramar
A

onsdag 3 november 2010

Ruvare igen

Japp. Då var det in i hönshuset igen. Vi börjar alltså lillelördagen med RD nr 0. Besöket på kliniken gick bra, man börjar ju kunna det här nu... Känner inget direkt förutom att det spänner lite som vid vanlig mensvärk, och att jag är skittrött helt enkelt.

Embryot såg hur som helst väldigt fint ut.

Vill oxå tacka ninna för en AWARD. tack vännen det värmer gott.
SKickar tbax till :

jenny.maria
dujagochframtiden.blogspot.com






TACK! nu måste jag sova enstund e heeelt färdig, kramis

Snart e det dags

Lite svårt att skriva med en envis kissemiss som ska stå i knät, men jag försöker. Inget samtal från kliniken än, så det bådar ju gott, förmodligen har embryot klarat av upptiningen och redo för ett LÅNGT liv i min mage istället.

Återkommer.

tisdag 2 november 2010

Dan före doppardan

Nu tar jag ett glas vin faktiskt, det hjälper mig att slappna av och att fokusera på att ge plats åt positiva och energirika tankar inför morgondagen.
Känner mig lugn och cool, vet ju proceduren, hur allt går till och hur ruvningen känns...

I morgon e den 3 november, och kanske den dagen som jag alltid kommer att minnas som den jag blev gravid. Eller inte.

Det står väl i stjärnorna.
HOPPAS::::

kram
A

måndag 1 november 2010

FET fetare fetast:)

På onsdag är det dax för vårt första och förhoppningsvis enda FET-försök.. FET betyder Frozen Embryo Transfer, för er som läser och inte fattar vad jag skriver om. Förutsättningen är att embryot klarar upptiningen, det brukar vara ca 60% som gör det.så det e bara att hålla TUMMAR och tår på onsdag.

Hoppas nu att detta funkar, jag blev så knäckt sist trots att jag vet att det endast är ca 20% som lyckas per gång... det är många jobbiga och uppslitande tankar och känslor som uppstår under perioden man håller på med detta, och det är oxå ofta man inte känner igen sig själv och egna reaktioner som bara bubblar upp..

Så nu är det en period av väntan, och vånda. Och hopp såklart. Men mest av allt längtan.