SOL

Igår kom min chef och frågade mig hur länge jag hade tänkt att vara mammaledig. Fick lite panik då det kom så snabbt på, då jag väljer att ta en vecka i taget.Men hur som helst fick jag dra till med nåt, så fram till den siste april 2012 fick det bli.
Åsså en annons med ett graviditetsvikariat som gäller MEJ denna gången. MEJ?? Svårt att fatta, jag som själv har gått på otaliga såna själv. Nu är det min tur. Häftigt. Och lite ogreppbart. Men sant.

Lördag och sol

Idag ska min lilla systerdotter Saga döpas, hon har valt en vacker dag till ändamålet. Mannen ligger utslagen i influensa så det blir till att åka själv.
Bebis verkar inte ha påverkats negativt av förkylning eller magsjuka, den sparkar och lever rövare härinne. Men jag ringde för säkerhets skull till BM igår och hörde mig för om bebis kan ha fått i sig nån bakterie via det jag åt som var dåligt. Hon sade att så länge jag inte har fortsatta diareer eller kräkningar är det ingen fara. Det är om man är sjuk i flera dygn som barnet kan påverkas i form av vätske/näringsbrist. Så jag känner mej rätt lugn efter det.

Stort grattis till en evig längtan som plussat!!! Underbart:))
Fin lördag till er alla!
Kramar

Back in town

Är nu tillbaka efter en veckas "semester" på Kanarieöarna. Veckan började med en megadunderförkylning följt av akut läkarbesök som endast kostade 800 spänn. Konstaterades: feber, högt blodtryck, dock mådde bebis bra och det var ju huvudsaken. Lommade därifrånmed recept på Paracetamol och C-vitamin. Mådde hyfsat om dagarna men nätterna lämnade mycket att önska- vaknade av att jag hade tungt att andas, blev orolig och rädd för allt möjligt.. kände mig så liten.... ville bara åka hem---. Kulmen på eländet började på tisdag kväll alltså den sista kvällen. Magen började köra runt litet och jag mådde mer och mer illa.Vid halv åtta var det dags att hulka över holken, kräktes upp allt jag någonsin ätit kändes det som. Fortsatte hela natten och sen var det ju dags att samla ihop sig inför gårdagens hemfärd- Som blev den längsta i mitt liv.

Nä, borta bra men hemma bäst. Lite färg på näsan har jag fått ändå. Och bebis verkar må bra-trots sin mammas ohälsa.

Nu ska jag åka och hämta min nya bil.:))

Och TACK alla för era fina kommentarer angående Linus, ska åka och hämta hans aska på djursjukhuset idag eller i morgon. Känns tungt men också fint på något sätt. Sen får jag se vad jag skall göra med den. kanske får han vara här i huset med oss ett tag, men tanken är att jag ska komma på den vackraste platsen för honom att vila på, och det blir svårt eftersom vi inte bott här så länge. F-n vad jag saknar honom...

Ps. jag läser era bloggar trots att jag e dålig på att kommentera, men ni finns med mig i tankarna:=)) Många kramar

Vecka 22 (21+0) och lite ljusare dagar

Lite ljusare känns allt tillvaron. Linus har säkert funnit sig väl tillrätta i Katthimlen och redan hittat nån snygg liten donna han kan limma på. Saknaden är stor och tung, men jag försöker att aktivera mej så gott det går, jobbar och grejar. På onsdag åker vi till Gran Canaria en vecka och det känns mer än välbehövligt. Min mamma ska bo här oss passa de andra kissarna.

Idag har jag gått 21 fulla veckor, och nu har över halva tiden passerat. Liten därinne sparkar och lever rullan mest på kvällarna. Längtar tills att vi får hålla dig i våra armar.
Nu blir det "En unge i minuten"
Kram på er

Hur gör man?

för att sluta gråta? Har skuldkänslor för att jag inte klippte hans klor efter att han somnat in, för att jag inte hade med mig en liten blomma eller nåt att lägga mellan hans tassar. För att jag bara lämnade honom där på britsen. Jag vet, det var bara ett skal men jag är så ledsen och tänker på det nu.
Faaaan, vad jobbigt. Saknar honom så. Förstår inte hur jag nånsin ska kunna hantera den här sorgen.

Säg att det finns en Katthimmel

Ja gör det, någon snälla. Nu är han borta min älskade älskade lilla stora kisse. Det river och sliter inombords, och trots att allt gick lugnt och stilla till så gör det så förbannat ont. I natt har jag sovit med honom, men mycket sömn blev det inte, mest gos och kel och vackra ord i stället. Jag tror att han led mer än vad jag egentligen förstod, jag såg det i hans blick när han fick sömnmedlet hos doktorn. Han borrade fast sin blick i min och det kändes som om han sa: vad skönt, äntligen. Han visste exakt vad som skulle hända, det kände jag, och det kändes också som om han sa : det är okey mammi, jag sticker nu, var inte ledsen, vi ses en annan dag. När han fick själva överdosen gick det på mindre än 10 sekunder, jag visste när det var över, han bara gick över till andra sidan lugnt och tyst.

Kvar är alla katthåren, hans matskålar,lådan, doften av honom, och en stark känsla av att han fortfarande är kvar hos mig andligen.
Hur ska jag klara denna dagen? 19 år, det är halva mitt liv, och det är också så jag känner mig idag. Halv. Och jag bara bryter samman hela tiden. Gång på gång.
Jag hoppas du har träffat dina syskon och andra gamla vänner, som du säkert saknat. Att det där du nu befinner dig finns obegränsat med strömming som du älskar. Att det finns gott om kaffegrädde och tonfisk. Kanske har du redan hittat din favoritplats. Men du får gärna titta till mej och bebisen ofta. Älskade Linus. Jag kommer att sakna dig i resten av mitt liv.

Sov nu, lilla videung än så är det vinter.
Massa pussar från din mammis

Hjärtljud

Var hos barnmorskan idag, och fick höra den lilles hjärtljud för första gången. Så häftigt!!! Det slog med 156 slag i minuten och var helt i sin ordning.
Ska börja äta järntabletter eftersom mitt blodvärde sjunkit något sen sist, det blir nog också blodförtunnande medicin eftersom vi ska ut och flyga nästa vecka.
Dock skuggas glädjen av att jag i morgon ska låta min katt somna in.Han har ont i leder, hans balans är jättedålig och han mår helt enkelt inte bra. Jag har haft honom i 19 år så jag är helt knäckt nu och bara gråter. Samtidigt vet jag ju att jag gör det rätta. Han har haft det bästa av kattliv, och mer kärlek och omtanke finns det väl bara i katthimlen. Jag älskar honom så mycket att det skär i hjärtat. Han har ju varit med mig i halva mitt liv, flyttat runt och bara liksom gillat sig.
Hoppas han träffar många nya kompisar på det nya stället han ska till.
SORG:((

Piggelin

Vi var på bröllopsfest igår, och det är ganska skönt att må prima idag måste jag säga. Mannen ligger och kurerar både förkylning och baksmälla. Jag träffade många på festen som jag inte sett på länge och alla visste om att jag var gravid. Den mest korkade kommentaren kom från en kille jag knappt känner. Han tog lite på magen och sa: Är du inte lite för gammal för sånt här?? TACK din IDIOT för den. TUR att jag kunde lägga band på mej, annars hade en käftsmäll varit på sin plats. Folk kan vara så klumpiga, och har inte en aning om vad dom pratar om många gånger.

Nästa vecka sticker vi mot sydligare breddgrader, det ska bli så skönt.
Ha en fin söndag alla goingar. Och vet ni, våren e på väg!!!! TJOHOOOO!!
KRAM

Sprattel

Det rör sig ganska vilt inne i magen nu. Undrar om det är en vild liten bebis som tittar ut i slutet av juli?