Akuten och Ekg

I morse ringde jag min barnmorska och förklarade hur jag hade mått och känt mig sen i lördags. Hon bad att få prata med doktorn och sen återkomma till mig. Själv satt jag i bilen på väg mot Herrljunga med en vän, för att hälsa på en annan god vän som är sjuk.

Min telefon ringer. Jag svarar. Det är barnmorskan som undrar var jag är. Söder om Alingsås, svarar jag.
Hon säger att det bara är att vända bilen och fortast möjligt bege mig till Östra sjukhuset för en akutremiss ligger och väntar på mig där. Doktorn hade beslutat att ta det säkra före det osäkra och skicka ett akutärende dit eftersom båda mina föräldrar haft stroke respektive proppar i lungorna. Och jag hade haft det lite jobbigt med andningen samt med hjärtklappning. Doktorn hade oxå sagt att om det är en lungpropp är det allvarligt( jo tack, det vet jag) och att det i sådana fall var så, så skulle jag få behandling med troligen Waran, och bebisen skulle ut idag!!!

För er som inte vet vad Waran är så är det ett läkemedel som skall förebygga och lösa upp proppar som bildats i kroppen. Man kan även ge Trombyl som är lite snällare, men hur som helst riskerar man inte att bebben får i sig några såna starka grejer. Jävligt starka grejer liksom.

Gissa om 1000 tankar flög igenom mitt huvud på "flygresan" tillbaka ner till Göteborg igen.
Ringde sambon lätt hysteri i rösten, och berättade vad BM hade sagt.

Kom fram. Hittade parkering med en gång. Det gör man verkligen aldrig annars:)) Andfådd.

In på KK, akutmödravården eller vad det heter. Hjärtat hoppar hela tiden.Å sen blev det blodtryck, prover, syremättnadsmätning(POX) EKG, och pulsmätning. Koll på benen efter svullnad, lyssna hjärta med stetoskop, lyssna lungor med stetoskop. Vänta. Vänta lite till. En läkare kom. Åsså en till. Mer väntan.Lyssna på bebbans hjärtljud som var bra. Vänta. På hjärtläkares rekommendation.

Kände mig väldigt väl omhändertagen och grundligt undersökt. Inget att klaga på alls.
Hjärtläkaren tyckte att alla prover såg bra ut, men att jag skulle göra ett sköldkörtelprov för att utesluta struma.
Andfåddheten och hjärtklappningen kunde inte riktigt förklaras eftersom jag i samband med detta upplever en kraftig svaghetskänsla i kroppen och att jag liksom försvinner för ett ögonblick.
Så. Jag är frisk.

Det blev inget akutsnitt eller en sambo som skulle bli pappa idag den 16 maj. TACK.
Jag är frisk. Fy fan vad lättad jag känner mig. Trots att symptomen är kvar så känner jag mig lugn.
Tack sjukvården Västra Götaland. Ni e grymma när det gäller.
 Fast jag har ett hoppande hjärta

Kram
A