Ny vecka igen. Fattar inte va som händer, tiden försvinner bara. Läste fina jennys inlägg alldeles nyss, och kan bara hålla med henne. Det är svårt och stort och alldeles obegripligt att det om bara ett par veckor kommer att finnas en liten minimänniska här hos oss. Samtidigt är jag rädd att något skall hända, det är som om jag inte tror på nåt innan hon verkligen är här, den lilla tösen.
Det är stora tankar och stora ord som jag inte riktigt begriper mig på. Jag menar, man är oftast rationell då det kommer till andra saker men då det gäller allt detta med IVF, graviditet, och bebis-barn, så är det som om man inte vågar tro att det är på riktigt innan det verkligen händer.
6 veckor kvar idag alltså. Eller 4 eller 8. Väldans gärna 4, om du frågar mej.
KRAAM
Tack vännen! =) Du är så fin.
SvaraRaderaJaa, visst är det fortfarande både skrämmande och härligt på samma gång.
Kramar
Oh, lyckliga du som är så nära målet :-)
SvaraRaderaTACK , jag skall försöka njuta och tänka positiva tankar nu.
Kram Ninna