Orättvisor och glädje

Det smärtar mig att läsa om er som fått minus, som får minus efter minus, som är så ledsna och uppgivna, och jag önskar jag kunde säga några tröstens ord eller ge några varma kramar. Ni som fått plus, som börjat resan mot mamma-land, som är fulla av förväntan, fruktan, glädje och allt annat. Jag gläds med er.

Fan vad livet är orättvist.

Glädjen över att vi lyckats är så stor och mäktig.

Faaaan igen att inte alla får uppleva den.

Kärlek till er alla. Flummigt inlägg, men så känner jag just nu.